DIF-bloggen

Foto: Bildbyrån

Djurgårdens svarta säsong verkar följa ett på förhand skrivet katastrofmanus av Lars Norén och som en naturlig del av detta rapporterar nu tidningarna om att sportchef Göran Aral Petas till förmån för en ännu okänd ersättare. Det spekuleras vilt om vem som ska ersätta men då både Bosse Andersson och Pettersson är två av namnen som nämns är det svårt att ta detta på allvar.

Känslan är att DIF tar ungefär hundra steg tillbaka om någon av ovan nämnda herrar ersätter den redan, i mina ögon, misslyckade Aral. För även om det främst är olyckliga omständigheter som framkallat den här situationen har han alldeles säkert en stor del i detta han med.

Följer manus gör också det faktum att det läckt ut i pressen och att DIF inte gör någonting för att förklara situationen och lugna ner oroliga supportrar, vilka är på gränsen till nervsammanbrott och benägna till skenande konspirationsteorier som förklaring till soppan.

Än så länge finns inga officiella kommentarer av värde från klubben och man lämnar det öppet för alla att tolka situationen hej vilt på nätet och i andra kanaler. Lite synd, man tycker att klubben borde lärt sig av sina tidigare misstag. För helt ärligt, visst kändes den här händelsen ganska väntad och någonting säger mig att tidningarna inte har fel!

Men nu är det som det är och därför kommer jag också att ge mig på en tolkning av situationen som nu uppstått.

När Göran Aral tidigare gästat, de annars så utmärkta medlemskvällarna på klocktornet, tycker jag att han låtit ganska övertygande i sin argumentation för vart han ville komma med sitt arbete. Oavsett om han var där i egenskap av utredare för Elitungdomssatsningen eller som General Manager (eller vad det nu var). Nu erbjuds han alltså, enligt expressen, rollen som ungdomsansvarig. En roll han redan haft då, eller?

Förmodligen är det även den katastrofala sammanhållningen som råder i föreningens alla grenar som tagit ut sin rätt på hans arbete. Jag önskar Aral all lycka på Svenska Fotbolls Förbundet, dit jag gissar att han nu kommer att hamna igen. SvFF har en tendens att aldrig förnya sig.

Vad som ligger bakom petningen är ännu oklart även om en hel del rykten florerar. Lägst odds ger jag snacket om att hans avgång/avskedning (för inte kommer han att acceptera en ”petning”?) är en produkt av den rådande konflikten mellan Djurgården Elitfotboll AB (DEFAB) och riskkapitalbolaget DFAB.

Inget nytt kapital för sommarförvärv har frigjorts och DEFAB är missnöjda över DFABs exklusivitet att investera i Djurgårdens spelartrupp, vilket har lett till att laget nu missat en spelare av ”ett högre allsvenskt mått”.

Detta har förmodligen gjort att Aral hamnat i frysboxen (likt så många andra genom åren) och avgått, petats eller ”fått sparken”. Vilket ”sida” som orsakat just detta låter jag vara osagt, det är allt för rörigt i mitt huvud för att kunna bena ut det just nu.

Ordförande Per Darnell styrker idag teorin om splittring och säger i en intervju på DIF-tv att man mycket riktigt försökt få loss riskkapital från DFAB under fönstret och fått nobben samtidigt som han, inte helt övertygande, försöker framföra att det inte råder några missförhållanden mellan de båda lägren.

Vidare klargör han att den exklusivitet som DFAB besitter vad gäller spelarinvesteringar i Djurgården är av ondo och att man framöver vill kringgå denna om man nekas pengar till spelarköp. Precis vad som nu skett.

Kan inte tolka det på annat sätt än att det skurit sig riktigt ordentligt.

Men nog känns det som att klubben först måste genomgå en ordentlig avgiftning och hitta en fungerande modell för sin organisation innan man börjar söka sig ut på nya jaktmarker för nyinvesteringar. Annars finns risk för att det här tjaffset når oanade höjder och att vi vaknar upp i den nedre halvan av superettan.