Skälet till att jag nu tvingas att ta helgen till att överväga om jag skall kandidera handlar inte om mig. I det här förslaget är fler människor inblandade. Jag har från början varit på det klara med att finansiering och sporten måste lösas. De finansiärer som står bakom det här projektet har varit tydliga med att vi inte har någon tid att förlora. Under det här landslagsuppehållet är flera av våra allsvenska kollegor i full färd med att titta på spelare inför nästa säsong, ha spelare på provträning etc. det skulle vi också behöva ägna tid åt nu. Varje dag är viktig om vi skall kunna planera för 2010. Vi vet inte vad det innebär om vi inte kan börja det arbetet förrän i slutet av november. Putte Carlsson som är den som står för den sportsliga planeringen har också varit väldigt tydlig mot mig att varje dag är väsentlig för att rädda 2010.
Att den sportsliga ledningen också tackade nej till Hasse Backes tjänster är naturligtvis också ett streck i räkningen.

Det här är ingen one man-show, som det ibland har utmålats. Det är betydligt seriösare än så. Bakom det här förslaget står flera viktiga människor som är, eller har varit, villiga att satsa tid och pengar. Jag måste helt enkelt träffa dessa, både finansiärer och Putte, och prata igenom den här nya situationen där avgörandet skjuts framåt så långt som stadgarna tillåter. Jag vill också gärna höra hur Hasse Backe med sin internationella rutin ser på situationen och kanske få hans råd kring vad som är väsentligt att tänka på kring en eventuell fortsatt satsning. Och det hoppas jag kunna göra i helgen eller under måndagen.