9 matcher kvar nu. Fortfarande bara 4 vinster, planen som det snackas om är att det är hemma på Stadion i höst som DIF ska rädda sitt kontrakt. Först ut är Malmö FF som är semi-indragna i bottenstriden. Deras kontrakt är inte hemma än, 10 poäng ovanför oss.

Igår så förlorade bajen som vanligt hemma och som vanligt så visade Hammarbypubliken riktiga bajentakter med mycket burop och påhopp på egna ledare efteråt. Riktigt härliga bilder! Detta innebär att vi återigen har chansen att ta igen deras försprång på tre poäng och ligga lika i poäng men dock självklart på grund av vår usla målskillnad. 

BP lyckades dock peta in en boll borta på HeIF och rycka ifrån en bit. 5 (”6″) poäng upp till fast mark har vi nu, dock är allt över kval som alltid; bonus. Jag tar helt klart kval som läget ser ut idag. Alltså bör fokus helhjärtat vara på att klättra och behålla kvalplatsen, innan det kan kikas på högre placeringar.

Mattias Jonsons deltagande är också det som alltid väldigt osäkert, han är med i 17-manna truppenb och säger i AB att han.. ja.. ingenting. Men det hindrar ju inte rubriken från att lyda att han gör comeback i kväll. Vi som har varit med ett tag vet att det knappast är idé att spekulera. Det vore bra, då vi inte har några bra anfallare, men vi får vänta och se.

Det snackas också om att Milic kommer att få stiga åt sidan för Christer Youseff, vilket låter helt sanslöst stört. Milic har varit klart bäst i DIF i år och Youseff klart sämst. Tar det med en nypa salt med.

Nyckeln till seger heter håll tätt bakåt första halvtimmen. Inget jäva fislir och fummel. Få upp bolltempot och mata mycket bollar mot straffområdet. Utsätt deras svajiga backlinje på mycket prov så kommer det att komma chanser. Då ska vi dessutom sätta chanserna vilket blir nästa utmaningen.

Jag är ändå hyfsat optimistisk, men det kanske är suget och den växande taggningen som egentligen talar.

I regel så avskyr jag hösten som årstid men finns det något i den som jag gillar så är det höstmatcherna på stadion. Det är kallt, rått, mörkt med hårt vitt el-ljus. Stämningen blir därefter. Deltagandet ökar. Högljutt och hetskt direkt från start. Sommarens årliga jävla sol- och ölkoma på Lidingö känns avlägsen. Vågar man hoppas på ett redigt bengaltifo så är bilden komplett. Hittar vi dit i kväll så ska det fan bli 3 poäng och fortsatt hopp!

Vägra ge upp! 

Slut upp och Sjung för Djurgårdens IF

Till sist tre sköna hemmamatcher mot Malmö som jag minns. Känslor som jag gärna återser i kväll!

1999

Läget var liknande mot dagens. Vi låg på nedflyttningsplats och var i stort poängbehov när allting lossnade för en match. DIF vann efter viss gladfotboll med 4-1 och kunde för en stund andas ut. För övrigt så gick jag in gratis på fonden med sanktan-kortet men smet snabbt runt hela arenan med min polare och tog mig (efter lite övertalning/smör) in till klacken och ställde mig på avsatsen ovanför N, där Mats Jansson brukade stå. Hur det gick för DIF (och MFF) i slutändan kanske vi inte behöver ta upp men det leder ju onekligen in på nästkommande års drabbning… 

2000

Den här historien kan ni. 6-1. Zlatan lipade och nu skulle landslaget spela som DIF. Var det DN och Torbjörn Pettersson?

Sällan man får se DIF göra 6 mål i en match. Detta måste varit min första gång. Kräver inte 6 mål i kväll, ett mer än motståndaren blir högst lagom.

2005

Fullsatt borg, någon form av toppmatch, kanske seriefinal (?), underbar hösthetsk stämning och 3 poäng. En ganska stor bortaklack blev totalt överkört och greppet om guldet hårdnade. 

Här finns alla resultat mot MFF sen 1995 för er som sitter och är nervösa och gärna tänker på något ”annat” ett tag.