Abgar Barsom har gjort sig känd som en riktig profil i Djurgårdskretsar. Från ingenstans kom han och gjorde braksuccé i den blårandiga tröjan under början av 2000-talet. Efter en misslyckad utlandssejour återvände Barsom till Djurgården, där han av många experter sågs som ersättare till den proffsflyttade Kim Källström.

Den andra vistelsen i Djurgården blev inte lika lyckosam. Barsom krigade på men lyckades inte komma upp i den nivå som vi djurgårdare hade vant oss vid. Efter tre år lämnade Barsom Djurgården, till DIFBloggen berättar han idag varför.

Först måste jag bara fråga hur du ser på den senaste tidens turbulens i Djurgården?

- Har faktiskt inte brytt mig så mycket, eftersom det kommer ut så många versioner på allt. Har man inte den rätta, så finns det ingen anledning att dra en slutsats. Men allt som har en början har även ett slut. Framförallt är det tråkigt eftersom det verkar ha smittat av sig på planen.

Många anser att Djurgården nu börjar om igen som man gjorde runt sekelskiftet. Med det menar jag att klubben skapar en manual, går över till en värvningsstrategi där man väljer unga spelare framför etablerade. Är det något som du tycker att klubben gör rätt i?

- Självklart får man backa lite och se sig själv i spegeln. Med facit i hand, så är jag säker på att många kände att dem hade gjort fel. Jag påpekade det länge att man inte kan bygga ett lag som skall spela Champions League-kvartsfinal inom fem år. Detta är visioner för den blinda som inte har sett skillnaden mellan svensk och internationell fotboll. Man skall försöka att bygga något som är bra för Djurgården, inte för Europa. Skapa något som gör DIF unikt och som man tror på.

- Manual? Skippa det… Man måste vara ödmjuk i framgång och inte hoppas och tro att man skall värva ihop något stort med pengarna. Man skapar något stort med rätt karaktärer.

In på ledarsidan har Zoran Lukic återanställts. Richard Henriksson var lyrisk när han berättade för mig om Zoran Lukics ledarskap. Du har under en längre period haft Zoran Lukic som tränare, hur är han?

- Zoran har sina styrkor i små detaljer som inte andra tränare ser eller bryr sig om. Han kan bygga upp en spelares självförtroende så att den spelaren kan maxprestera ofta. Han lägger också stor vikt på det individuella mer än laget. För får han ut max av individen, så blir det bra. Zoran älskar sig själv, men älskar att spelaren blir bäst tack vare honom ännu mera. Det är hans passion.

Zoran är känd för att ställa krav på sina spelare, är det något du kände av, och vad tycker du i så fall om den typen av ledarskap?

- Zoran är en ledare som är för bra för svensk fotboll, han är på en annan nivå. Han är krävande och har kunskaper för att utbilda. Detta kan komma i kläm, då många inte klarar av krav eller inte har så stora ambitioner med sin fotboll. Men Zoran sa till mig ganska tidigt att jag kunde klara av att bli fotbollsspelare. Jag svarade bara att jag kommer göra allt som krävs.

- Men Zoran vill utveckla spelaren, inte jobba med färdiga produkter. Kan du inte klara av press och krav? Satsa på någon annan sport eller spela i Division 4 med dina vänner.

Du är enligt mig en ledarfigur på planen och nu är du lagkapten i Fredrikstad. Skulle du vara intresserad av en ledarroll i framtiden?

- Jag har alltid varit en ledare som vill bli så bra som möjligt på plan, men ännu hellre hjälpa fram mina medspelare. Jag blev lovad den rollen när jag flyttade tillbaks till DIF. Därav kände jag att det var där jag skulle spela mina bästa år som fotbollsspelare. Det vill säga minst 5-7 år. Men tyvärr var jag tvungen att flytta efter 3 år.

- Jag kommer nog aldrig vilja bli en tränare i Allsvenskan, men däremot kanske bygga ett lag. Typ som en manager för en klubb eller för spelare. Att kunna hjälpa lag eller spelare att få ut max av sina resurser

Varför kände du dig tvungen att flytta efter tre år i Djurgården?

- Jag var tvungen att flytta för att jag och Johan Arneng inte gick ihop på mittfältet. Klubben hade signerat ett nytt treårskontrakt med honom året innan och mitt gick ut. En av oss var tvungen att lämna, och att jag gick var den billigaste lösningen.

Så det var inte supportrarna som fick dig att lämna?

- Supportrarna har jag aldrig haft något emot, jag spelade mer än 60 % av mina matcher skadad mellan 2004-2006. Så självklart kom jag inte upp i min kapacitet. Så supportrarna var stundtals inte hundra procent nöjda för att dem visste att jag kunde bättre. Det är helt rätt, för det skall ställas krav.

- Men sedan var det två personer i ledningen som jag inte gick ihop med, på grund av att jag påpekade saker om vad som är realistiskt och vad som är möjligt med DIF. Idag kan jag vara kaxig och säga att jag hade 90 % rätt med dem orden. Jag har alltid spelat med känslor och kommer alltid att göra. Därför har Djurgården en speciell plats hos mig. Men jag är även glad att jag lämnade som situationen var, för nu har jag varit skadefri i två år sedan jag lämnade och spelar fotboll som jag trivs med.

Du har även startat upp ett projekt vid sidan av planen. Nystartade Barsom Football Academy kör du på sommaren, vad är tanken med akademin, vad vill du ge ungdomarna som inte redan finns tillgängligt?

- BFA startade 2007, men verkställdes sommaren 2008 för första gången. Det ger spelare chansen att tjäna tid på sin väg till att bli elitspelare. Ju snabbare man lär sig det här, desto tidigare kan man göra sig redo för eliten. Specialutbildning i kost, träning, alkohol, droger och fotbollspsykologi är några av ämnena utanför plan. På plan är det små detaljer som jag jobbar med, som funktionell teknik i passningar och dribblande.

Hur pass seriöst menad är akademin, är det något som du kommer att satsa helhjärtat på när du lagt av med fotbollen?

- Alla projekt som jag gör är seriösa, min akademi är i fas 1. En så kallad uppbyggnadsfas. Eftersom jag själv vill utbilda dem, så är den ganska begränsad i tid på grund av min egen fotbollskarriär. Men i takt med min karriär, så kommer också BFA att utvecklas till något större.

Jag har efter lite research fått höra att du var en av de som var mest drivande för att fotbollspelarna i DIF skulle få utbildning vid sidan av planen. Nu är den verksamheten i full gång. Hur tycker du Djurgården tar hand om sina spelare i det avseendet och varför anser du det vara viktigt?

- Jag har studerat och jobbat hela mitt liv på sidan av fotbollen, undantag åren utomlands. Det är viktigt för mig, för att många spelare blir för bortskämda och tar saker för givet i livet. Därför känner jag att jag vill utvecklas på sidan om fotbollen också. Fotbollen är en färskvara, ena dagen kan du vara hjälte och andra dagen fotbollsinvalid. Det gäller att kunna leva båda liven.

Så slutligen, vad har du för känslor inför nästa säsong?

- Mina känslor inför denna säsong är att Djurgården har startat om på nytt och skall satsa på något långsiktigt. Materialet finns för toppen, men det tror jag inte är realistiskt efter fjolåret. Man kan inte göra det sämre heller, utan jag hoppas att många av dem unga tar chansen och blommar ut. Övre halvan av tabellen för att sedan bli så bra som möjligt.

—————-

Vill du läsa mer om Abgar Barsoms fotbollstankar kan du titta in på hans hemsida här.