Det har legat i luften länge och nu kom det ut. Ingen överraskning: Djurgår’n bryter med tränarparet Siggi Jónsson och Paul Lindholm, ett år innan deras kontrakt går ut. Detta meddelas på hemsidan och enligt den kommunikén, så är det efter förslag från VD Alf Johansson, som DIF nu bryter kontrakten och sätter igång ett rekryteringsarbete.

Skäl: Ej varit i närheten att uppnå de sportliga målen för säsongen. Allsvenskan, cupen och ”spela anfallsinriktad positiv fotboll och göra många strutar”.

Det är alltså inga nya personer klara och enligt Alf så är det fel att börja leta innan man har bestämt att bryta med nuvarande.

Min förhoppning är att det inte riktigt stämmer. Klart att någon, möjligtvis på ett diskret och inofficiellt sätt, har börjat kolla på andra tränare redan under säsongen, när man märkte att det gick mycket trögt.

Förhoppningsvis kommer ”den nya linjen” som Göral Aral håller på att utforma presenteras i mitten av december, där ska helst de nya tränarna (coach + individuell utvecklingstränare) ingå.

Alf leder arbetet med nyrekryteringen och kommer föreslå nya tränare till styrelsen. På pappret. I verkligheten så kommer många andra vara inblandade, i allra högsta grad Lunkan själv.

Detta enligt DIF-TV.

Sammanfattningsvis, det blev alltså två säsonger, en tredjeplats 2007 och en 12:e plats 2008.

Totalt 56 22 16 18  69-65 (-4) 82

Det väsentliga är för mig trenden som vi ser. Skillnaden mellan i fjol och i år. Det som vi då starkt gillade med Siggi var hans glöd framför spelarbåset. Med uppkavlad skjorta och livliga gester så manade han på manskapet, tydligaste minnet är 2-1 vändningen mot Elfsborg där Siggi knöt näven och eldade på när vi vann en hörna i slutskedet (och Q lyckades med konststycket att först spela död och sen uppstå som Fågel Fenix och benskydda in segermålet). Då fanns det en glöd som genomsyrade hela spelartruppen. DIF vek aldrig ner sig, även om man långt ifrån alltid spelade bra fotboll. Det krigades tills domaren blåste av.

I år har all den känslan varit helt borta och det är bara tack vare Rajalakso show i inledningen som gjorde att vi aldrig på allvar var inblandade i bottenstriden. Låg man under med två bollar i år, gav man upp och det rann iväg (Kalmar borta 1-5).

Det börjar nu bli rätt lång tid sedan en tränare lämnade DIF med hela sin ära i behåll. Då får man backa bandet ända tills Sören Åkeby och Stefan Rehns tider. Både Zoran Lucic och Kjell Jonevret avslutade sin tid i DIF under turbulenta former och med många missnöjda fans.

Enligt mig så låg Siggi och Pålle på ett starkt VG efter första året och slutar på ett fett U idag.

Det att jämföra med Jonevrets reslutat som jag för 2004 skulle ge ett VG (för uppryckningen, Juve borta och kuppsegern). 2005 vann vi SM-guld och det innebär i min bok MVG även om det inte var en lika stark tränarinsats som under tidigare guldår. 2006 gick det mindre bra och han fick kliva av. Men som helhet får han klart godkänt, till skillnad från Siggi och Pålle.

Det är som sagt tid för framåtblickande i DIF, det gäller även i tränarfrågan när denna väntade formalitet nu är avklarad.

Mer om detta här, här och här.

Kveðja! / Hei Vaan!

säger

/ Hockeytröjan