I kommentarerna till vår intervjuserie med en anställd inom DIF-organisationen blev vi beskyllda av signaturen 11433 för att spela Ivar Starke i händerna. Detta ska vi ha gjort genom att publicera en intervju där intervjuoffret uttrycker sig i mer eller mindre negativa ordalag till det agerandet av de tre supportrarna som föranledde Bo Lundqvists avgång som styrelseordförande.

Vem är då denna Ivar Starke? Det vi vet är att han har en webbplats (1891.nu) och där han har publicerat en kritisk krönika till Wille Bäckström, Mats Jonsson och Magnus Öhrmans agerande med namnet ”En jävla soppa”. De tre supportrarna benämns som ”ett par fårskallar”. Kolumnen har under kvällen tagits bort från webbplatsen.

Det går inte heller att se vem som döljer sig bakom signaturen Ivar Starke. Försöker med domännamnet, men det visar inget. Enligt signaturen ”NN” på Forum 1891 är personen i fråga en ”DIF-legendar som han [Wille] mycket väl vet vem det är”. Mer information verkar vara svårt att få fram, men Ivar uttrycker tveklöst en stark kritik mot supportertrion. Vilket bland annat även Ulf Adelsohn och hans vänner har gjort.

Det som slår mig direkt i denna absurda situation är att vi vanliga dödliga inte har fått höra sanningen enligt 114 33, men när man ger en av alla olika synvinklar som finns blir man genast beskylld för att stödja den ena sidan. Hur ska vi kunna bilda oss en uppfattning och få en klar bild av vad som händer, och rent hypotetiskt – kunna stödja supportertrion (och 114 33) när de hårdnackat vägrar att dela med sig av sin vision.

Det bästa sättet att inte låta detta växa till än mer opropertioneliga proportioner är att en redogörelse skrivs. En redogörelse där de tre huvudpersonerna från supportersidan (Wille, Mats och Magnus) lägger korten på borden och berättar hur de tänkte, vad som framfördes och vilken respons från Bo Lundqvist de hade hoppats på. Vi stödjer er i sakfrågan (nya krafter måste in), men genom er tystnad och kryptiska uttalanden spelar ni Bo Lundqvist och era egna kritiker i händerna.

Att försöka tysta ner hela historien kommer inte att fungera (den växer ju bara för var dag som går och de större tidningarna följer allt med stort intresse, vi vet) och vi riskerar fler öppna infekterade konflikter inom föreningen – vilket ni säger att ni inte vill ha. Vi menar inte att denna supportertrio har agerat fel, för jag sitter inte på all fakta och kommer inte att agera domare. Men ta chansen och berätta er syn på situationen, istället för att tiga ihjäl det hela– det har historiskt sett visat sig vara en dålig strategi.

Många medlemmar i Djurgårdsfamiljen upplever det som om att vissa Djurgårdare (läs 11433) anser sig stå högre hierarkiskt än oss ”vanliga supportrar” och att deras åsikter är av mer värde. Robert Laul har vinklat en hel artikel om just detta. Jag menar absolut inte att det är så, men att människor upplever denna inställning är faktiskt förståeligt i farvattnet efter de senaste veckornas händelser och detta kräver uppmärksamhet.

Vi vill inte ha splittring och sår, vi vill ha en stark och enad Djurgårdsfamilj som med öppna armar tar emot alla som vill bli familjemedlemmar. Eller?

Har du tips till oss på bloggen kring detta eller kring något annat ämne, skicka ett e-post till red@difbloggen.se. Vi behandlar naturligtvis våra källor med yttersta diskretion.